Under drygt tjugofem år har jag varit yrkesverksam filmare och fotograf. Ni kan även lägga till ytterligare fem år som bildkonstnär. Förmånen jag haft att få bevittna platser, händelser och ansikten ur de mest skilda sammanhang är en ynnest. Det har hunnit bli möten med alltifrån f.d Sovjetiska elit-ishockeyspelare, platser ifrån jordens alla hörn till excentriska människor i marginalen. Överallt har jag och min kamera funnits med. Oftast material till mina dokumentärprojekt. Drygt tjugo produktioner i varierande storlek och kvalitet har det hunnit bli. Vissa har vunnit stora internationella priser, andra är gjorda för mitt eget höga nöjes skull.
Det som alltid drivit mitt bildskapande är nyfikenheten att tolka det vi alla ser men ändå inte upptäcker. Om det så varit i rollen som bildkonstnär eller fotograf så är det i vardagliga situationer och ting jag älskar att hämta mina motiv. Att sedan med humor och ibland lite absurda perspektiv försöka skildra denna vår vardag, däri ligger den stora utmaningen.
Efter många av mina filminspelningar återvänder jag till platser eller personer jag mött. Fastän då med min stillbildskamera. Bekantskaperna kan då istället förevigas en bild åt gången istället för 25 bildrutor i sekunden. Något som ger stor tillfredsställelse.
Jag brukar säga att min kamera finns med överallt. När den inte är det, rent fysiskt, registrerar och antecknar jag i minnet med min “soul camera”. Ett uttryck Linda McCartney använde ofta. Att samla på bilder är för mig ett livsviktigt behov. Ett behov som jag dessutom gärna delar med mig av.
