Åsa Antalffy Eriksson

Teatermålare, dekormålare och illustratör likväl som porträtt- och tavelmålare. Hon fascineras av människokroppen och naturen; spelet mellan ljus och mörker; stämningar och spänningar; kontrasten mellan det spirande och det döda, det förgängliga och det eviga.

I hennes tavlor finner man realism med dunkla undertoner – en form av gåta, gestalter eller detaljer som ger antydningar och som kittlar fantasin men som inte ger några som helst svar.

Filippa Bjerling

Målandet är för mig en process och ett letande och människan spelar alltid en central roll i mina bilder. Som ett första steg i denna process har hon tecknats ned i reella miljöer, till exempel har jag iakttagit och tecknat henne på Westbahnhofs tågstation i Wien. Här befinner hon sig i ett flyktigt skeende och hon möts av andra människor som färdas i samma rymd, i samma väntan. Vilka av dessa som blir hennes medmänniskor och följeslagare, vilka färger hon ikläder sig, har förmodligen varken hon eller jag vetskap om. Men i denna rymd uppstår nya möten och konstellationer bildas. Kanske kommer dessa att bestå, kanske upplöses de återigen.

På samma sätt som de här konstellationerna är ett i stunden oskrivet blad, tycks duken in i det sista hålla sin destination hemlig för mig och irrgångarna är många. I denna labyrint av ett sökande efter harmoni mellan färg, form och linje men även efter balansen mellan det sköra och det grova, letar jag efter ett på något sätt harmoniskt mål. Åtminstone någorlunda.

Lise Jörgensen

Någon sa en gång till mig att du målar som ett barn ser det, fast på ett vuxet sätt. En träffsäker beskrivning som värmde. Mina bilder drar åt det naiva, med inspiration från den tecknade filmens värld. Målningarna är ofta färgstarka, detaljrika och gärna med djur i kompositionen.

Lisbeth Brønnum

Jag gillar kontraster av alla slag, ljust/mörkt, hårt/mjukt, allvarligt/roligt…

Många gånger försöker jag fånga rörelse, andra gånger lugn och stillhet.

Tycker det är kul att måla så det kan tolkas på olika sätt.

Ofta kan man hitta små detaljer som man kanske inte ser direkt.

Bengt Andersson

När jag ser en vacker uppsprucken kastanj, en frukt, fågel eller något annat  vackert, då får jag inspiration, då sätter jag igång och formar det i stål, efter mitt huvud, med hjälp av smidesstäd, svetsar och handverktyg.

När det dyker upp en person på TVnyheterna som jag ogillar, eller gillar, då tänker jag att jag kan göra en skulptur som  får folk att minnas personen, och som får dem att skratta till, eller tänka det var den jäkeln.

Ta t.ex. Anna Anka Hollywood frun, mycket silikon, röda sexiga högklackade skor och ansiktet. Det blev Kajsa Anka. (Kalle Ankas fru)

Lindbergs, den höga polischefen, skulptur heter ”Svinet Kapten Kapten Klänning” Då blev det ett svin med uniform (pistol batong mm), som sitter fängslad i en medeltida stupstock.

 

Annie Wiebull

”Det verkar vara så kul i huvudet på dig jämt”, sa en god vän till mig en gång, efter att jag berättat för henne om mitt senaste uppslag till en riktigt halsbrytande skröna. Och det är nog en träffsäker beskrivning. Min fantasi producerar bilder, scener, filmsekvenser och ansatser till berättelser mest hela tiden. De triggas inte sällan igång av synbart oansenliga saker. Åsynen av det slitna, blekta, rutiga mönstret inuti en gammal resväska. Lukten av solheta, övermogna vindruvor som glömts kvar i en liten skål på fönsterbrädan, eller smaken av en sorts småkaka som jag inte ätit sedan jag var barn.

Att gestalta scener, situationer och ansatser till berättelser i form av självporträtt är en praktisk metod; när inspirationen dyker upp har man ju alltid en modell till hands. Tekniskt sett är det dessutom en nyttig utmaning att försöka göra hela jobbet själv, från iscensättningen till själva fotograferingen och den avslutande bildredigeringen

Anki Linderoth

Färg och form har alltid intresserat mig, jag ser ofta min omvärld i bilder. Efter att ha gått flera terminskurser med inriktning mot måleri, kroki och skulptur antogs jag hösten år 2017 till Falkenbergs Konstskola, KGII, för heltidsstudier i konst. Här fick jag modet att experimentera fritt och i för mig nya medier, jag lämnade det detaljrika återgivandet för mer abstrakt gestaltning.

Från att mest ha målat och skulpterat har fotografi, video och digital konst kommit att bli de konstformer jag i olika former helst vill uttrycka mig i; kanske för att det är i den berättande konsten jag känner mig mest hemma. I min digitala konst använder jag mig av egna foton på ansikten, människor, miljöer, mina målade verk eller mina skulpturer. Dessa foton sammanför jag sedan lager på lager. Jag vill i mina verk fånga en känsla men också gestalta en historia, främst min egen men kanske också alla andras.

Britta Leverin

”Det ser ut som om den legat i jorden i tusentals år”

Så beskrev en vän till Britta hennes sågspånsbrända keramik. Det är så hon vill ha den: en rå yta med mörka, lite smutsiga toner, grovt och kantigt. Och vackert.

Britta använder vit chamotterad stengodslera. Hon drejar, trycker, bankar, slår och formar till fat, skålar och burkar. De ska vara jämnt ojämna. Inga egentliga bruksföremål, ytan är skrovlig och porös.

I ett oljefat varvar hon sina alster med sågspån. Till viss del påverkar hon ytan, bland annat genom att linda koppartråd som kan ge färg, tejpa partier som hon vill behålla vita, men mycket avgörs av slumpen.  Överraskande. Ledsamt. Glädjefyllt. I alla fall alltid spännande att se slutresultatet.

Christine Johnsson

Har under hela yrkeslivet som tandläkare sysslat med estetik och skapande i det ”lilla utrymmet”. Började i 55 års ålder måla i olja och senare även i akryl.

Har gått kurser i bl a färglära, landskapsmålning, kroki och fritt skapande. Experimenterar med olika tekniker.

Periodvis abstrakt där vikten ligger i att förmedla en stämning med hjälp av färg och komposition. Målar oftast utifrån en känsla, dröm eller naturen.

Målar för att det är en fantastisk avkoppling och energikälla. Har en vision att utvecklas och lära mer inom målning och skulptur.

Så snart tiden räcker till…..

Elisabeth Ohlström

Jag gör konst i glas, genom att smälta ihop glas i en stor glasugn till önskad design skapar jag mina konstverk.

Bränningen tar ca ett dygn och går upp till 820˚. För att speciella former och effekter krävs oftast flera bränningar.

Jag kombinerar ofta glas med metall i olika former och/eller keramik.

Jag inspireras av det mesta i livet, färger, människor och natur kan idéerna att flöda. Skissar sällan, ser tydligt framför mig hur jag vill att slutresultatet ska se ut och jobbar direkt efter detta.

Katri Johansson

När jag hantverkare försöker jag alltid börja med en berättelse. Föremålen får på så vis ett eget liv eller ett sammanhang. Jag arbetar lika gärna i ämnet metall som trä, och mina föremål har nästan alltid en praktisk funktion där estetik och nytta har lika stort värde.

Min verkstad består av en snickarbänk och jag arbetar nästan uteslutande med handverktyg. Jag brukar experimentera med olika tekniker och ytbehandlingar, allt från forcerad ärgning till egenproducerad mjölkfärg. Ju mer jag kan göra från grunden desto större blir tillfredsställelsen när föremålet är färdigt. Jag ser mitt hantverkande som en pågående läroprocess som drivs av nyfikenhet och en vilja till ständig utveckling.

Lena Nordström

Min passion är färg och form. Jag använder nål och tråd i det fria broderiet och byter lika gärna till pensel och formar mitt egna uttryck. Abstrakt och ibland föreställande och en mix mellan olika tekniker utmanar mig att experimentera med inspiration från naturen.

Alla dessa soliga dagar i somras utnyttjade jag till soltryck. Varje morgon la jag ut ett vitt tyg och sedan tänkte jag, vilken färg skall jag ta idag? Blad från Rosenflockel och gulgrön färg blev underlag till ’Försommarfjärilar’. Flera lager som löv på varandra i olika färger och fritt broderi i svartstick emellan blev platsen dit fjärilarna flög.

Kerstin Torssell

Jag vill skapa en värld i färger som ger glädje, skönhet och det oförutsägbara. Vissa motiv fångar jag från verkligheten, andra kan dyka upp genom att färgerna har hittat sina egna vägar. Genom att förstärka med olika lager färg växer bilden fram.

Jag strävar efter att fånga djup och stämning i mitt måleri, en målning ska ha många djup, och ge betraktaren fri tolkning.

Oline Sörensen

Som barn till två konstnärer på Österlen var konsten och färgerna alltid nära. Utställningar, konstvecka, massor av folk. ”Bli aldrig konstnär” sa min far till mig. Men det gick inte att låta bli. Förr tilltalade det svartvita grafiska uttrycket mig mest. Jag skar trä- och linoleumsnitt. Med åren har en längtan efter färg och frihet vuxit sig starkare. Det fria broderiet ger mig precis det.

Ordet ”fria” innehåller nyckeln. Det finns inga gränser och jag blandar friskt mina material och tekniker. Jag blir inspirerad av historia och av material, kyrkokonst och bysantinsk rikedom, guld. Jag skulle även vilja arbeta 3-dimensionellt , och jag har många idéer som vill bli förverkligade.

Baiba Purins

Min konst handlar om det magiska i tillvaron, att det under ytan finns en skatt att upptäcka, det stora i det lilla, något som trollbinder.

Skulpturerna är småskaliga. Jag använder en mix av material som papier-maché, textil, plast, metall och sådant jag funnit i gömmorna och glömskan och som i mina händer med lite fantasi får nytt liv, återskapas i egen form. Som – hoppas jag – trollbinder dig som betraktare. Kanske ser du vad jag ser. Eller så får du en egen vision.

Pia Tham

Min inspiration kan komma från olika håll, människor på tåget eller en god vän. Jag följer många duktiga fotografer och konstnärer på sociala medier, som också inspirerar. Några av mina favoritkonstnärer är Naoto Hattori, med fantastiska små djurmålningar, Alan Williams otroliga metallskulpturer och Brad Kunkle´s underbara guldmålningar!

Teckningen ”Fin´s Eye” är inspirerad av en kvinnlig vän- Fin, en fotograf som bor i Singapore och fångar många vackra solfåglar.

Just nu tecknar jag mycket i blyerts. Jag gillar verkligen hur man genom blyerts svärta eller hårdhet kan bygga upp en teckning. Mina motiv har senaste tiden blivit fåglar, fjädrar är min nemesis. Jag lägger mycket fokus på detaljer. Att måla i olja är minst lika roligt, önskar man inte ibland att dygnet hade fler timmar?

J-O-K Nilsson

Jag vill i mina bilder inte avbilda verkligheten, inte återge det faktiska och objektiva.

Jag söker en konst bortom realiteten, en icke objektiv bildvärld.

Min strävan är att befria måleriet från naturens ok, och mot renheten i måleriet och dess uttrycksmedel.

I mina målningar försöker jag skapa en visionär konst som existerar i sin egen, oberoende och helt abstrakta värld.

Jag är angelägen att behålla bredden och mångfalden för att inte känna mig begränsad. Den kreativa processen i själva skapandet är för mig det väsentliga.

Min ambition är att levandegöra bilden.

Staffan Håkansson

Med en morbror som fotograf och ägare till Lovéns Foto i Osby har jag alltid haft tillgång till expertis och billiga fotoprylar. Att alltid se omgivningen som ljus, skuggor och former blev något helt naturligt. Men det stora lyftet kom var när jag under många år i Stockholm ägnade mig åt måleri i alla dess former och kameran fick vila.

Efter flytten till Österlen 2005 har fotot fått en nytändning. Numera har jag mer och mer intresserat mig för att experimentera med fotografierna och icke föreställande bilder.

Monica Cohn

“Det jag söker är alltid efter färgerna i mina motiv.

En bild som sakta växer fram från en rörelse, ord eller tanke. Allt har sina speciella färger, former och ljus. Även om det är något jag faktiskt ser eller skapar själv. Det är det allra viktigaste för mig när jag målar.” 

Debora Svensson

Generellt sett är innehållet det viktigaste för mig när jag skapar, det börjar inte sällan med en frustration över något som är skevt i samhället – något jag sedan försöker belysa och förmedla. Detta gäller i högsta grad ”En politisk ABC-bok”. Den skapades under projektåret på Konstgrafik, Östra Grevie Folkhögksola, med främsta syfte att kombinera konst med politik och en skvätt humor. Bilderna är utkarvade i linoleum, och texterna skrivna på skrivmaskin.

Cecilia Fredriksson

Numera ägnar jag mig åt akvarellmåleri så ofta jag kan. När jag inte målar är jag verksam som etnolog och forskare vid Lunds universitet. Utforskandet av olika motiv och intresset för gestaltning och etnografi genomsyrar mitt arbete. Motiven brukar vara hämtade från Söderslätt eller Centraleuropa. Ofta vill jag fånga en stämning som inte låter sig beskrivas med ord. Som en glimt av en större berättelse. En skärva av rörelse. Det kan handla om människor, miljöer, landskap eller hästar. Några bokomslag har det också blivit.

Min konstnärliga hemvist är Beddingestrand i Skåne.

Anna Kovacs

Jag är en självlärd amatörkonstnär som provat på olika form av hantverk och slutligen fastnat för skapande i det ljuvliga silvret. Njuter av hur former kan skapas i den vita metallen som är envis och ofta ger mig ultimatum.

I mitt skapande är jag impulsiv. Det leder oftast till att mina alster växer och blir skulpturala.

Ser mig som en ”silver arkitekt” som ofta inte tänker  på den praktiska delen av smycket utan det ska vara iögonfallande, pryda individen, utan att ifrågasätta funktionen. Mina alster ska framhäva bärarens skönhet och ska synas så fort hen kommer in i rummet.

Fascinerad av ljuset. Människor finns ofta med på mina alster. Älskar när det händer något oväntat därför har många av mina alster rörliga detaljer.

Mina unika kreationer tilltalar många eftersom bäraren vet att av just det smycket finns det bara ett exemplar.

Stäng meny
×
×

Kundvagn